Polen ligger på gränsen mellan öst och väst och det är något som präglat en stor del av landets historia. Under 1900-talet blev Polen klämt mellan Ryssland/Sovjetunionen och Tyskland. Det var också i Polen andra världskriget officiellt startade 1939. I Gdansk är historien ständigt närvarande och en bit utanför stadskärnan ligger Westerplatte. I det här inlägget kommer jag försöka ge en bakgrund till varför Gdansk var en symboliskt viktig stad att anfalla för Hitler, om Westerplatte och Museum of the second world war / Museet över Andra världskriget i Gdansk. Givetvis blir historien sammanfattad och förenklad.

Gdansk eller Danzig som staden heter på tyska blev efter första världskriget en självbestämmande stad, en så kallad “fri stad” eftersom både Tyskland och Polen gjorde anspråk på staden. Under större delen av stadens historia har den hetat Danzig. Befolkningen i Gdansk med omnejd bestod till stor del av tyskar men i och med Versaillesfreden, efter första världskriget, bestämdes att staden varken skulle tillhöra Tyskland eller Polen. Dock bestämdes att Polen skulle ha tillgång till en säker hamn i Östersjön. Det medförde att Polen så småningom fick tillgång till Östersjön via Gdansk. Men det skedde inte utan protester och under hela perioden mellan världskrigen gjorde Tyskland anspråk på Gdansk.

Den första september 1939 angreps Polen av det tyska slagskeppet Schleswig – Holstein som var på artighetsvisit i den fria staden, Gdansk/Danzig. Det var vid Westerplatte som Polen hade tillgång till havet och där de byggt upp en fästning och det var också här invasionen startade. Eftersom England och Frankrike lovat att skydda Polen blev de tvungna att förklara Tyskland krig och ställa sig på Polens sida. Men det innebar inte att de kom med någon större militär hjälp till Polen och snart hade västra delen av landet ockuperats av Tyskland. Sovjetunionen och Tyskland hade 1938 tecknat en icke-angreppspakt, där de lovat att inte anfalla varandra och där de delat upp Europa mellan sig. Polen skulle enligt planen delas mellan Tyskland och Sovjetunionen. Så det räckte inte med att Polen angreps av Tyskland, drygt två veckor efter tyskarnas angrepp vid Westerplatte invaderade Sovjetunionen Polen från öster.

Westerplatte idag

Idag finns ett litet museum vid Westerplatte men de flesta besökarna promenerar bara omkring i området och tittar på ruiner av olika byggnader som en gång tillhörde Polens militär. Westerplattes mest kända symbol är Westerplatte monumentet eller som det egentligen heter, Pomnik Obrońców Wybrzeża. På svenska betyder det ungefär “monumentet över kustens försvarare”. Det började byggas 1964 och stod klart efter två år. Monumentet är 25 meter högt och står på en 20 meter hög höjd. Monumentet är tillverkat i granit och består faktiskt av över 200 granitblock så jag gissar att det väger en hel del. Tanken är att det ska likna en sliten bajonett som är nedstucken i marken.

Nedanför monumentet finns en gräsplätt där de polska orden för aldrig mer krig, “Nigdy więcej wojny”, står som nedstuckna i kanten och påminner om platsens betydelse. Det finns också sju cylindrar på marken nedanför monumentet som jag trodde var papperskorgar men det visade sig att de skulle likna ljus som symboliserar de sju dagarna som polackerna höll ut mot tyskarna vid Westerplatte.

Museum of the second world war

I utkanten av gamla staden i Gdansk finns också ett museum över andra världskriget och dess konsekvenser för nationer men också för vanliga människor. Störst fokus är på Polen och Gdansk men förvånansvärt stort fokus är också på vad som hände i övriga världen, under och efter kriget. Museibyggnaden i sig är vacker och annorlunda. Museet började byggas 2012 och det märks eftersom det är modernt och snyggt. Hela källarplanet är vigt åt den permanenta utställningen om kriget. Det finns också en enklare restaurang där nere.

Jag hyrde en audioguide och det rekommenderas verkligen. I varje rum fick jag berättat för mig om det viktigaste i hörlurarna och också tips på vad jag kunde utforska mer. Ibland kan museum bli överväldigande och det är svårt att veta hur man ska ta till sig all information tycker jag. Och därför var det perfekt att jag kunde gå i min egen takt och att guiden kände av i vilket rum jag var och började berätta. Jag rekommenderar också att boka biljetten online innan besöket. Första dagen vi försökte gå in var det otroligt lång kö eftersom det tydligen var gratis inträde just den dagen.

Det behöver åtminstone två timmar för att gå igenom museet men är man intresserad av historia och livet under 1900-talet så kan man gärna ha några timmar till. För mig som historielärare och intresserad var det mesta sådant som jag redan visste men det var ändå intressant och väldigt snyggt och pedagogiskt upplagt. Det fanns också många historier om vanliga människor.

En sak som jag verkligen tar med mig från museet är att medan vi i Västeuropa firade freden 1945 var människor i länder som Polen oroliga för vad som skulle hända. Trots att Tysklands ockupation upphörde blev folket i Polen inte fria. Istället tog Sovjetunionen över Tysklands roll och det skulle dröja fram till 1989 tills Polen, som första land i östblocket, höll fria val. Men det är en helt annan historia som innefattar Solidaritet, Leninvarvet och en man vid namn Lech Wałęsa och den får vi ta en annan gång.